Tåkern


Tåkern kallas ibland för Östergötlands vagga. I trakten har det funnits människor i 9.000 år. Sjön har alltid varit rik på fisk och boskapsfoder. Tio medeltidskyrkor och flera stora gårdar ligger runt sjön. Den sänktes med 1,7 meter på 1800-talet och medelvattendjupet är idag endast en halvmeter. Sjösänkningen har gjort Tåkern till en av norra Europas förnämsta fågellokaler.

Skridskoåkning på sjön liknar ingenting annat och måste upplevas. Runt nästan hela sjön ligger vassbälten som försvårar möjligheterna att nå land men ger möjligheter till spännande åkning på "kanaler" genom vassen. I väster ligger Ombergs siluett och ruvar över sjön och ger landskapet alpkänsla. Den omgivande slätten gör att ljuset över sjön är speciellt och kan ge mycket fina upplevelser.

Kartor som täcker sjön är grön karta 8E Hjo SO samt blå karta 83 Skövde.

Kommunikationer

Sjön kan i princip endast nås med bil. Vidare är det nästa omöjligt att komma ut på sjö på andra ställen än där det finns fågeltorn. Här finns spångar som går genom vassen ut till sjön och dessutom finns utmärkta parkeringsplaster i anslutning till dem. Fågeltorn finns på tre ställen. Närmast från linköpingshållet är Hovtornet strax söder om Hovgården i sjöns östra ände. Här det också enklast att komma ut på sjön. Glänåstornet i sjöns södra del kommer man till via en avtagsväg mellan Kyleberg och Svanshals. De tredje tornet, Svälingetornet, ligger i sjöns norra del, söder om Svälinge och öster om Tåkerns kanal.

Turer

Tåkern runt Längs stranden runt sjön är den naturliga turen. I de stora vassområdena i sjöns västra del, speciellt i sjöns nordvästra och sydvästra del, finns roliga "kanaler" som man kan åka genom. 3 mil blir en normal tur.

Vassen gör att det kan vara svårt att hitta någon bra fikaplats på land. De bästa platserna finns i sjöns nordöstra del.

Om det är genomskinlig glanskis kan det vara intressant att studera fisk- och insektslivet i sjön.


Tåkern sänktes 1845 med 1,7 meter för att frilägga jordbruksmark. Som en bieffekt bildades en av norra Europas finaste fågellokaler och en av Östergötlands trevligaste skridskosjöar. Runt nästan hela sjön ligger ett vassbälte. Vassen är på sina ställen mycket hög. BC

Isläggning

Det ringa vattendjupet gör att sjön lägger sig tidigt, i stadium 3. Sjön är dock väldigt vindkänslig varför isläggning är mer beroende av svag vind än andra sjöar.

Det kan vara svagt i ett större eller mindre område i sjöns norra del där sjöns utlopp finns. Se också upp med sundet norr om Lindön. Det finns mindre tillflöden runt hela sjön vilket man bör tänka på när man leker i vassen.

85/86: ?
86/87: ?
87/88: ?
88/89: ?
89/90: 25 november
90/91: Låg 15 december men för tunn för åkning.
91/92: ?
92/93: ?
93/94: Före 30 december
94/95: ?
95/96: 21 november

Sevärdheter

Karaktäristiskt för Tåkern är dess vidsträckta vassområden som bitvis är mycket svårgenomträngliga. Vassarna vid sjön får mycket sällan besök av människor och har kallats för södra Sveriges sista vildmark. I sjön finns landets största stammar av vasshäckande fåglar. För att hålla det viktiga området mellan vass och strand öppet har man på senare år använt slåtter för att bli av med en del vass.

Sjön är en av Nordeuropas förnämsta fågellokaler och är upptagen på CW-listan. Här häckar bl a skäggmes, rördrom, brun kärrhök, vattenrall och trastsångare. Sjöns karaktärsfågel är annars knölsvan, som bl a fått ge namn åt byn Svanshals söder om sjön. Den utgör också en viktig rastplats för sträckande fåglar under vår och höst. Bl a kan man under höstkvällar se tiotusentals gäss anlända från åkrarna in till sjön där de övernattar. Sjön är naturreservat sedan 1975. Tillträdesförbud för sjön börjar gälla 1 april.

Det bör påpekas att man även kan bedriva fågelskådning på vintern i samband med skridskoturen på Tåkern. Man kan bl a observera skäggmes, en fågel som är extremt anpassad till ett liv i vassen. Fåglar som sävsparv, sparvhök, blå kärrhök, gärdsmyg, varfågel och stenfalk håller till kring sjön hela vintern. Tillfälliga vinterbesökare är havsörn (relativt vanlig) och sångsvan. Gäss kan stå kvar några dagar efter att isen har lagt sig innan de fortsätter söderut.

Lindön finns inga lindar. Ön är svårtillgänglig med vassar runt om. Längs strandkanten, nedanför strandvallen från sjön före 1840, löper en yttre ring av skog runt hela ön. Innanför skogsringen finns öppen mark som tidigare var betesmarker.

Källstad kyrka har anor från 1100-talet och ligger vid Tåkerns forna strand. Kyrkan byggdes 1868-1869 men tornet är från 1100-talet. Tornkapellet är berömt.

Väversunda kyrka, vid Tåkerns forna strand, är från 1100-talet. Norr om kyrkan finns en minnessten över kemisten Jöns Jakob Berzelius, en av 1800-talets största svenska vetenskapsmän. Han föddes 1779 i nuvarande Väversunda gård.

Svanhals kyrka har fått sitt namn efter sjöns karaktärsfågel, Knölsvanen. I tornets topp finns en förgylld svan.

Mer om Tåkern

Under dikesgrävning 1908 vid Stora Broby SV om Tåkern påträffades plattformar av stockar. Under flera år pågick utgrävningar. Det man hade funnit var rester av en pålbyggnad från stenåldersfolk som levde här eller i närheten för knappt 5000 år sedan. Fyndet blev en världssensation. Man trodde först att detta var en befäst boplats. Nya tolkningar efter senare utgrävningar hävdar dock att det var en kult- och begravningsplats. Vid Omberg hade de åkrar och de använde flintyxor och bar bärnstensamuletter. Med sitt jordbruk representerade den lilla kolonin en högre kultur än de samtida fångstboplatserna vid Bråviksstranden. Platsen, som användes under en begränsad tidsperiod, 42 år, är känd under namnet Alvastra pålbyggnad. Man har även funnit stenåldersboplatser vid Tåkerns forna strand nära Hovs kyrka.

Det stora sjösänkningsprojektet pågick under åren 1843-1845. Det var ett jätteprojekt som inbegrep 236 strandägare och genomfördes av 145 arbetare. Man grundade Mjölnaån men blev även tvungen att gräva kanaler på sjöbottnen. Resultatet blev 1,7 meters sänkning; 1000 tunnland vattensjuk mark blev odlingsbar och 3300 tunnland ny mark vanns från sjöbottnen. Tyvärr visade sig den nyvunna marken till största delen bestå av uppslammad sand och bland strandägarna blev missräkningen större än glädjen. Sjösänkningen blev dock startskottet för Tåkern som fågelsjö. Några decennier efter sänkningen fanns planer på ytterligare sjösänkningar som i princip skulle betyda en total tappning av hela sjön. Planerna skrinlades 1911 då ett lån på drygt en halv miljon kronor till arbetet avslogs.

Efter sjösänkningen blev vattenytans årsvariation ett problem. På våren svämmades stora odlingsmarker över medan under vissa somrar torkade sjön nästan ut och sand drev in på åkrarna. 1966 fastlade man en sjöreglering som jämnar ut variationerna. Det har gjort jordbruket lönsamt men verkat återhållsamt på naturen. Flera fågelarter skulle gynnas av en större variation. Sjön har i alla tider haft översvämningar under vissa tider på året. Sjöns namn betyder "uppsvälld" och syftar på översvämningarna.

Sjöns nuvarande storlek (en mil lång och en halv mil bred) och ringa djup (en halvmeter) är fascinerande. Dela siffrorna med tusen och du får en glasskiva som är 10 meter lång, 5 meter bred men bara en halv millimeter tjock! Anledningen till att sjön ser ut som den gör är att den håller på att växa igen och är i sista stadiet sitt igenväxande. Man har funnit 9 meter djupa gyttjelager sjön och sjön i sig är 9000 år gammal. En snabb kalkyl ger att sjön är igenväxt om 500 år! Förmodligen går det ändå snabbare då igenväxning i allmänhet accelererar. Detta är inget man skall vara deprimerad eller förvånad över, det är en naturlig del i alla sjöars utveckling. Om 4000 år kommer samma öde att drabba Roxen. Åk skridskor medan det går eller vänta till efter nästa istid då sjö rensats igen!

I området söder om Tåkern finns en av länets bördigaste jordar. Här ligger tre gårdar, Renstad, Svanshals och Kyleberg, med högreståndskaraktär.

I sjön använder man en speciell sorts eka, den s k tåkernekan. Man använder en stör istället för åror för att ta sig fram.

(Version 2.0)