Östra Sommen


Denna östligaste del av Sommen bjuder på ett mycket fint område för skridskoåkning. Håredalsfjärden och Svanaviken är tidiga områden av sjön och den omgivande naturen är vackert karg. I Svanaviken finns flera höga, imponerande branter. Den mest markanta är Döraberget. En mindre, liknande brant ligger norr om udden väster om Sundön. En tredje brant ligger ca 1 km söder om Döraberget. Äggeberget på östra sidan är lite mer rundat men ändå imponerande.

Norra Vifjärden är sjöns största fjärd. Här får man horisontkänsla. Den är djup och skarpskuren med få öar. Västra stranden är hög och gårdarna som ligger här har vidsträckt utsikt.

Kartor som täcker denna del av sjön är gröna kartor 7F Tranås NV och SV (samt en gnutta av Håredalsfjärden på 7F Tranås NO) samt blå karta 74 Kisa.

Kommunikationer

Vill man till Hårdalsfjärden är den absolut bästa parkeringsplatsen vid Håredal ångbåtsbrygga, dvs. där vägen når sjön ca 1 km norr om Håredal. Här kan lätt 5 bilar parkera, men upp till 10 får plats om det kniper. Snabbaste sättet att komma hit från Linköping är att åka via Kisa. 20 km och 20 minuter från Kisa.

Norra Vi kyrka är den enda riktigt bra parkeringen i södra delen av Norra Vifjärden. Tyvärr ligger här ofta ett vrak-/packisbälte som försvårar starten.

Malexander är den naturliga startpunkten vid Malexandersjön. Kör ner till badplatsen genom att svänga av alldeles väster om kyrkan. Till Malexander åker man smidigast via Mjölby och Boxholm eller via Kisa. Vägen över Ulrika är väldigt krokig. Kisa - Malexander; 28 km och 25 minuter. Mjölby - Malexander; 42 km och 35 minuter.

Turer

Bilden till höger är tagen i Håredalsfjärdens norra ände den 5 januari 1995. En fenomenal skridskodag på en fenomenal sjö. På fotot: Peter Dahlén.

Håredalsfjärden. Detta område bjuder under det tidigaste isläggningsläget på Sommen på en kortare tur om några mil. Från Håredals ångbåtsbrygga åker ner till änden av Svanaviken och sedan tillbaka och ut i Kråkfjärden (om isen ligger här) och vidare mot Malxander långt som isen tillåter. Det finns en väg som leder över Aspenäs udde till Ideboviken i Norra Vifjärden som är trevlig att utnyttja för att eventuellt slippa åka fram och tillbaka samma väg. Om Norra Vifjärden ligger kan man smyga längs västsidan av Aspenäs udde och tillbaka till Kråkfjärden. Om inte Norra Vifjärden ligger finns det ofta en område längst in i viken som ligger och det kan vara spännande att åka ut till iskanten och känna sig speciell.

Från Malexander till Norra Vifjärden. Med Malexander som utgångspunkt är det naturligt att leta sig utmed stranden till Skalludden och åka vidare mot Norra Vifjärdens stränder.

Isläggning

Svanaviken och Håredalsfjärden är tillsammans med området norr om Torpön och viken upp mot Sommens samhälle det tidigaste i Sommen och lägger sig i stadium 5. Först lägger sig hela Svanaviken och Håredalsfjärden. Iskanten brukar ligga längs en linje genom Kalvholmarna, Tjockön, Långön och Korsön. Området kring öarna brukar vara osäkert då iskanten ligger här. Senare lägger sig hela Kråkfjärden upp till en linje rakt österut från Aspenäs. Ibland lägger sig alla dessa tre fjärdar samtidigt.

Det enda utloppet att se upp med är det vid Svana. Här ligger ofta sämre is varför det sällan blir anledning att åka ner här. Udden väster om Håredal blir strax efter isläggning centrum för flera vråkar. Dessa skapar ofta problem för skridskoåkaren. Passage sker antingen genom att smyga längs stranden vid udden eller genom att åka väster om Rotön.

Längs östra stranden mellan Hårdal och norra änden av Svanaviken kan det finns fem till tio vindbrunnar. Vindbrunnar kan också finnas längs östra stranden mellan Landsnäs och Malexander.

Sjön Ören som man passerar strax innan man kommer fram till Håredals brygga är djup (maxdjup 38 meter) och lägger sig senare än Håredalsfjärden.

Norra Vifjärden och Malexandersjön lägger sig tillsammans med Tranåssjön sist i Sommen i stadium 7.

Isen lägger sig ofta i etapper med början från Norra Vi kyrka. Ofta blåser isen upp så att det bildas packisbälten vid kyrkan. Vid Järnöarna är isen ofta osäker så man bör vara på sin vakt här. Norr och väster om Aspenäs udde är det ofta varierande förhållanden med tunna och tjocka områden om vartannat.

Mitt i Norra Vifjärden finns det ofta stora öppna områden men det brukar gå att åka runt dem. Säkrast är det dock att hålla sig nära stranden.

85/86: ?
86/87: ?
87/88: ?
88/89: ?
89/90: ?
90/91: ?
91/92: ?
92/93: ?
93/94: Svanaviken och Håredalsfjärden 12 januari
94/95: Svanaviken, Håredalsfjärden och Kråkfjäden: 5 januari
95/96: ?

Sevärdheter

Håredalsfjärden och Svanaviken

Vid parkeringsplatsen vid Håredal ligger Håredals båtbrygga som är byggd kring 1870. Här finns ett gammalt magasin som användes för godsförvaring.

Sommenäs ligger på västsidan av en s k drumlin (ett istidsfenomen), en moränrygg som här ligger ca 40 meter över Sommen.

Sommenäs herrgård har manbyggnad från omkring 1880. Flyglarna är från 1700-talet. Här föddes Karin Du Rietz som var vacker men vild. Hon flydde hemmet flera gånger men blev hittad och tvingad tillbaka. Sista gången hon flydde smög hon sig in och blev medlem av Gustav III:s garde. Kungen upptäckte henne och gifte bort henne med hans bibliotekarie, Erik Johan Paulin.

Döraberget har fått sitt namn efter ett sprickmönster i berget som på avstånd är förvånansvärt likt två dörrar. Sägnen förtäljer att detta är en ingång till trollens boningar. Berget är c:a 40 meter högt och det är en härlig känsla att med skridskor svepa förbi nära branten.

Rocks mosse är en stor och relativt opåverkad myr. Här finns bl a en stor kalmosse. Längs stranden växer en smal trädridå. Några korta kanaler leder in från sjön och bjuder på avstickare under skridskoturen.

Svana är ett ensamliggande säteri med tidstypisk manbyggnad från 1868. Över viken ligger Brostugan, vilken köptes av lantbrukare Viktor Andersson år 1909. Gårdens läge var avskuren av Sommen och skulle han gå till fots var han tvingad till långa omvägar. Han ville därför bygga en bro till Svana gård. Grannarna tyckte det var omöjligt så han började bygga själv, utan grannarnas hjälp. Varje sommar samlade han sten som han lade upp längs stranden. När vintern kom sågade han upp isen och lade i stenen. Sträckan var 60 meter och djupet 3 meter som mest. Till slut var han klar. En morgon vaknade han av ett kraftigt dån. Stenarna hade sjunkit ner i dyn och stor del av dem låg under vattenytan. Det var bara att börja om. 1944, 35 år efter att han börjat bygget, var bron klar. Året efter dog han.

Malexandersjön och Norra Vifjärden

"Malexander" är en sentida form av "Malgesanda", som kan betyda "sandstranden vid sjön Malgen" man kan även ha med mjäla (en jordart) att göra. Vid sandbranten har det legat 4 kyrkor, en medeltidskyrka som brann 1587, en träkyrka som revs 1881 och såldes på auktion, en stenkyrka som brann 1929 samt den nuvarande som invigdes 1931. Vid kyrkan ligger det vackra församlingshemmet, en typisk 1600-talsbyggnad. Församlingshemmet kallas för "Birgittastugan" och flyttades hit 1960 från Aspenäs. Sandbranten vid kyrkan har förut legat 300 meter längre ut men har med tiden dragits ner i sjön av vågorna.

Bålnäs säteri är från 1600-talet, men byggnaderna har fått sin karaktär från 1800-talet.

Skalludden har fått sitt namn efter det kokranium som finns spetsat på en påle här. Det lär ha använts som lockbete vid rävjakt. Kraniet "underhålls" av någon.

Aspenäs har inte haft bilväg länge, och de boende här har känt sig mer hemma i Malexander än söder om Sommen. I Aspenäs fostrades den heliga Birgitta efter sin mors död av moster Katarina, maka till östgötalagmannen Knut Jonsson Lejonörn. På gården finns inga synliga minnen från hennes tid. Aspenäs flyttades under 1600-talet till det nuvarande läget från medeltidsgården som låg 1 km söder om den nuvarande. Där finns det husgrunder och en stenskodd källa kvar. Den nuvarande manbyggnaden är från 1880-talet.

Ekäng är ett säteri som omges av lummiga hagmarker och mindre åkrar. Manbyggnaden är från 1775 och rymmer väggmålningar med ålderdomlig prägel.

Marek är en by som ligger på ett för Ydre karaktäristiskt läge; välexponerat och högt. Gårdarna ligger längs en bygata. Åkrarna och hagmarken är rösade och ger kulturlandskapet ett ålderdomligt intryck.

Huvudbyggnaden på Rönnäs gård är från 1700-talet även om gården är äldre. 1858 flyttade man hit ytterligare ett hus som gjordes till gästgiveri. Från sekelskiftet 1900 fram till 1950-talet drevs det som pensionat. Gästgiveriet har nyligen rustats upp och är öppet igen.

Längre söderut finns Sånna säteri som ägdes av Bo Jonsson Grip under 1300-talet.

Vid Idebo finns en ångbåtsbrygga. En för skridskoåkare mycket välplacerad skogsbilväg med endast en knapp kilometers vandring leder till Kråkfjärden. Söder och öster om Idebo finns en lundvegetation och här lever bl a hasselmus.

Vid Hermannebo finns en välbevarad parstuga från omkring sekelskiftet 1800.

Huvudbyggnaden vid Sjöviks säteri är byggd 1870 och är typisk för sin tid. Vid gården finns en park. Sjövik är omnämnt redan 1345.

Urkon. Efter en skulptur av Ruben Sander.

Urberget på Norra Vifjärdens västsida gömmer enligt sägnen Urkons hemvist. Det var Urkon (eller "Sommakoa" som hon också kallas) som i vredesmod sparkade upp det som sedermera blev sjön Sommen. Nu är hon fjättrad i sin håla, där hon har en fäll. Varje julafton äter hon ett hårstrå ur fällen. När den är uppäten kommer hon loss och hon skall förgöra inte bara Sommabygden utan hela världen. Hon kan komma loss tidigare, ty det gör hon ifall en kung kommer in i Ydre. En grottliknande spricka i berget kallas för Urkons håla.

Det innersta av Norra Vifjärden utgörs av ett mycket naturskönt område. Omslagsfotot till boken "This Land of Sweden" av prins Wilhelm är taget här.

Ribbingshovs herrgård ligger vackert på en tunga i vattnet i det innersta av Norra Vifjärden. Gården har anor från folkungatiden. Undervåningen på huvudbyggnaden härrör från 1690-talet. Den andra våningen tillkom 1806. Ägare har bl.a. varit den heliga Birgittas mor och i slutet på 1600-talet Axel von Schaar som var general vid Smålands ryttare och landshövding i Jämtland och Västerbotten. 1782 blev det fideikommiss medan staten äger skogarna.

Norra Vi kyrka var färdigbyggd 1774 och byggdes på samma plats som en stenkyrka från början av 1200-talet. Kyrkan har allt sedan 1447 varit samlingsplats för ortsbefolkningen under Kristi Himmelfärdsdag. Namnet "Vi" och fornlämningar från järnåldern tyder på att detta tidigare var en kultplats.

Mer om Östra Sommen

Malexander ligger på en av södra Sveriges mäktigaste isälvsdeltan. Då inlandsisens kant låg just här mynnade ett stort vattendrag ut i det som då var Sommen-issjön. I deltat finns plana ytor med ovanligt djupa dödisgropar (upp till 13 meter djupa) och s k tillförselåsar (vid Våkthult). Deltat är bevuxet med tallhedskog och den fridlysta mosippan växer på några platser.

I Malexandersjön, vid Ideboviken och de södra delarna av Norra Vi fjärden utgör lekområde för röding. Norra Vifjärden är känd för gott rödingsfiske. Här har man fångat ett exemplar på 11,3 kg.

Vid en utsiktsplats längs bilvägen ut mot Aspenäs finns en av Östergötlands minst intelligenta informationsskyltar. Den inleder med att "Sommens många vikar och fjärdar har fått olika namn". Vilken tur att de inte fått samma namn! Sedan följer "Norra Vifjärden har förmodligen fått sitt namn efter samhället Norra Vi". Detta tål att funderas på.

Vid stranden väster om Norra Vi kyrka fanns under sekelskiftet en ogenomtränglig barrskog. Området kallades för tystnadens dal.

(Version 2.0)