Göta Kanal Norsholm - Mem


Liksom kanalsträckan mellan Borensberg och Berg erbjuder denna sträckning på turer tidigt på säsongen. Under de allra första turerna får man dock hålla sig antingen väster eller öster om Asplången, då den lägger sig senare än själva kanalen.

Var försiktig vid broarna; det är tunt under dem och det kommer ner mycket grus från vägarna som kan skada skenans slipning.

Kartor som täcker denna del av Göta kanal är gröna kartor 8G Norrköping NV och NO, blå kartor 84 Linköping och 85 Valdemarsvik samt båtsportkortet över Göta kanal.

Kommunikationer

Både Norsholm och Söderköping har goda bussförbindelser med både Linköping och Norrköping. Bussen mellan Linköping och Söderköping går ställvis mycket nära kanalen mellan Asplången och Söderköping.

Det finns en alldeles utmärkt parkering i Norsholm alldeles norr om vägen över kanalen inne i Norsholms samhälle. Här finns ett kafé som är öppet under sommaren. Man kan även parkera vid affären söder om bron. 25 km och 20 minuter från Linköping. 20 km och 15 minuter från Norrköping.

Det är lätt att hitta parkeringar inne i Söderköping.

Restauranger och övernattningsställen

Söderköpings brunn (Romantik Hotel), tel. 0121 - 109 00.

Hotell och Restaurang Sarajevo, Söderköping, tel. 0121 - 102 86.

Turer

Medvindstur Norsholm - Söderköping Kommunikationerna med kommunala färdmedel till Norsholm och Söderköping är ganska goda med både Linköping och Norrköping så ifall hela sträckan är åkbar så det är inte omöjligt att pussla ihop en medvindstur. 22 km.

Norsholm - Hulta t o r Asplången lägger sig senare än själva kanalen och tidigt under isläggningsskedet är man hänvisad till själva kanalen öster eller väster om sjön. En premiärtur från Norsholm till Hulta tur och retur brukar dock tidigt på säsongen vara alldeles lagom. 13 km. Man kan komplettera med Lövstadsjön ifall man så önskar.

Sträckan från Norsholm börjar med flera broar och innan isen hunnit växa sig tillräckligt tjock blir det flera korta vandringar över vägen. Från slussen Brådtom och till Hulta finns dock en lång sträcka utan vare sig slussar eller broar.

Kanalsträckan mellan Asplången och Mem är betydligt längre än väster om Asplången så en tur här kan vara mer givande. Av någon anledning töms denna del av kanalen oftare och det gäller framförallt sträckan från Mariehov och nedströms förbi Söderköping. Förr var det ofta folkfest på kanalen i Söderköping när isen låg här, men tyvärr händer det sällan idag av denna anledning.

Söderköping kan ibland vara intressant som startpunkt för turer till Slätbaken och skärgården.

Isläggning

Kanalen lägger sig tidigt, i stadium 2. Dock lägger sig Asplången i stadium 3 vilket gör att man under isläggningen första skede inte alltid kan åka hela sträckan mellan Norsholm och Mem.

Det är tunt under broarna. Även under den 22 meter höga E4-bron gäller det att ta det försiktigt. Runt bron är det dessutom ofta en otrevlig blandning av grus och salt på isen.

I Asplången kan det vara svagare i ett stort område närmast Hulta.

85/86: ?
86/87: 21 december
87/88: ?
88/89: ?
89/90: ?
90/91: ?
91/92: ?
92/93: före 30 december
93/94: ?
94/95: ?
95/96: 8 november

Sevärdheter

Läs mer om Norsholm i beskrivningen över Roxen.

Strax öster om Norsholm passerar man under den mastodontiska E4-bron. Den är 22 meter hög.

Slussen Brådtom har fått sitt namn efter en båt som en gång hade det. Rullbron är tillsammans med den vid Ruda den äldsta över Göta kanal. Den är tillverkad i gjutjärn av Motala verkstad 1850. Slussen byggdes 1826. Slussvaktarbostaden är från slutet av 1800-talet. Här finns också en klensmedja.

Väster om slussen i Hulta finns ett f d övermekanikerboställe uppfört 1837.

Mellan Asplången och Hylinge (söder om Asplången) finns rester av en av landets största försvarsanläggningar från förhistorisk tid, det s k Götavirke. Det var en 3,5 km lång befästningsvall. Den bäst bevarade biten finns vid Hageby gård. I området finns också ett tiotal gravfält från yngre järnåldern.

Vid Klämman fanns en s k nivåsluss som nu är tagen ur drift. Omgivningen söder om kanalen består av vackra ekhagar.

Vid Mariehov kommer man till en serie med fyra slussar, två dubbelslussar och två enkelslussar. Mariehovs herrgård, helt nära kanalen, uppfördes 1836 i sten och putsad i gulvitt.

Vid Duvkullen ligger två enkelslussar. Norr om kanalen ligger två järnåldersgravfält med 35 respektive 50 fornlämningar. Slussvaktarbostaden vid den övre slussen är från 1857, medan den nedre är från 1899.

Vid Klevbrinken finns en skeppsdocka byggd 1827. Närmast kanalen finns en verkstad med texten "Skeppsdocka".

Söderköping är en mycket gammal hamnplats men anor från bronsåldern. Söderköpings stad nämndes första gången 1253. Hansans köpmän flyttade tidigt in i staden och gjorde den lika betydelsefull som Stockholm, Visby och Kalmar under medeltiden. Under Storgatan har man grävt upp fem lager med medeltida gatubeläggningar. Vid nuvarande Rådhustorget har man funnit rester av hamnanläggningar. Det hände att Storån svämmande över och att människor fick fly från sina hus. I staden fanns ett fransiscanerkloster från 1235 fram till reformationen. Söderköping har varit plats för många stora evenemang, förutom den största marknaden i Östergötland; larsmässemarknaden även riksmöten och kungabröllop (Magnus Ladulås och hans son Birger). Gustav Vasa hade staden som stödjepunkt när han under åren 1521-1523 belägrade Stockholm. Med tiden växte bergsbruket i Finspång och Norrköping och fartygen blev mer djupgående och Storån allt grundare. Till slut fick Söderköpings sjöfart gå över Valdemarsvik.

Idag är Söderköping en småstadsidyll som behållit sin medeltida prägel. Två medeltida kyrkor finns i staden, den vitmålade Drothems kyrka (av Drotten = Herren) byggd i början av 1300-talet och den röda tegelkyrkan S:t Laurentii, byggd i slutet av 1200-talet. I Söderköping finns också S:t Ragnhilds källa som varit i bruk sedan 1718 och gjort staden känd som brunnsort. Nu har dock källan sinat. Brunnsbyggnaderna ligger vid Storån och skymtar mellan träden 500 meter nedströms Söderköpings sluss. Här finns idag restaurang och konferenshotell. Storån är länets främsta lekområde för laxöring.

Norr om Söderköping ligger Ramunderberget (Lekarebacken) där sägnen förtäljer att jätten Ramunder har bott. Ramunder lär ha rövat bort jungfrun Ragnhild men inte förmått henne att bryta kyskhetslöftet. Ramunder lär också haft utflykter till jätten Påvel som bodde i grottan Rödgavel i Omberg. Ramunderberget tillhör slätbakenförkastningen. En trappa leder upp till en utsiktspaviljong på berget. Fin utsikt över staden.

Viggeby säteri ligger på en moränrygg och är uppfört 1820. Intill finns också en parstuga från troligen 1700-talet. Säteriet och längs branten österut domineras av enbackar och ekhagar.

Vid Beatelund ligger ett f d tegelbruk. Det anlades 1889, men byggnaderna är från 1940- och 1950-talen.

Lågmarken nedanför förkastningsbranten kallas för Vargklyftan.

Vid Mem skedde invigningen av Göta kanals östgötadel 1832, tre år efter Balzar von Platens död. Västgötadelen invigdes redan 1822. Slussen "Bengt Erland Sparre" var den sista att färdigställas. Här finns en vackert kanalsamhälle med säteri (slott), tullstation och lotsbostad. Mems slott har undervåning från medeltiden och övervåning från 1821. Här bodde riksamiral Jakob Bagge (död 1575) som förde hem tolv silverapostlar från ett polskt kloster. Jakob son, Erik, grävde ner silverapostlarna på hemlig plats och stupade senare vid Stegeborg. Ingen har hittat gömstället, men var gång gården bytt ägare har det stått i kontraktet hur bilderna, om de hittats, skulle fördelas inom de många familjer som ägt den sedan 1598. Mems slott används idag som ett konferenshotell.

(Version 2.0)