Gryts skärgård


"Gryts gamla socken rik på minnen är
och varje plats liksom en hälsning bär."


(Alsing Svensson. Ur dikten "Gryts socken")

Gryts skärgård är vid sidan av S:t Anna huvudområdet i Östergötlands skärgård och ett mycket fint område för skridskoåkning. Öarna är här något större och högre än i S:t Annas skärgård och vattnen är mer vindkänsliga vilket gör att isen blåser upp lättare än i S:t Anna.

Turerna här brukar handla om lovar kring Kättilö, Fångö, och Gubbö, ut till Harstena och ibland även ut till det svårnådda målet Häradskär.

Kartor som täcker Gryts skärgård är grön karta 8H Arkösund SV. För turer ut till Häradskär får man komplettera med 7H Loftahammar NV. Den blå kartan är inte tillräckligt noggrann för att duga till orientering i detta område. Sjökort 622 är dock ett likvärdigt alternativ till den gröna kartan.

Kommunikationer

Den naturliga startpunkten är Fyrudden, öster om Gryts samhälle. Här finns en hamn med bra parkeringsplatser, en vinteröppen affär samt en restaurang. Det går också buss från Fyrudden till Valdemarsvik och vidare till Söderköping.

Det är dock inte alltid isen ligger utanför Fyrudden och då kan Gryts bygga (småbåtshamn) vara en möjlighet då den ligger mer skyddat.

På Södra Finnö finns inga bra parkeringsplatser, men man kan hitta ställen att ställa någon enstaka bil.

Restauranger och övernattningsställen

Restaurang Fyrskeppet, Fyrudden, tel. 0123 - 402 10.

Turer

En skridskotur Till Harstena är för många ett hägrande livsmål. Det är inte alltid man kan nå ända fram även om isen ligger inne vid Fyrudden då isen sydost om Harstena är vindkänslig. Inte allt för sällan är det lättare att nå Harstena från Tyrislöt i S:t Annas skärgård. Är isen fin fortsätter man gärna norrut eller österut från Harstena innan man vänder tillbaka. Kortaste avstånden till Harstena är från Fyrudden, 12 km och från Tyrislöt, 10 km.

Gubbö Kupa kan vara ett fint mål för en kortare tur. Man leker då kring Kättilö och Fångö samt söder och öster om Fångö så långt isen tillåter.

Häradskär är exotiskt. Den jättelika röda heidenstamfyren syns på långt håll och vaktar vid ytterskärgården. Problemet att komma ut hit är de sista kilometrarna som ligger mycket exponerat och isen är nästan alltid sämre här än längre in. Se också upp med fågelskyddsområdena innan Häradskär där det är tillträdesförbud i ett område 100 meter från stranden. Är man ute efter förste februari måste man gå precis mitt emellan Lökskär och Änghäret.

Fågelskyddsområden som börjar gälla den 1 februari:

Observera även att det är tillträdesförbud på norra delen av Väggö hela året runt.

Isläggning

Området lägger sig i stadium 8 men vanligtvis något senare än S:t Annas mellanskärgård, p g a av den glesare skärgården.

Turmulefjärden, området sydväst om Harstena, Reskärsdjupet samt området sydost om Laxvarp - Långholmen är alla vindkänsliga och blåser upp vid starkare vindar. Isen brukar även blåsa upp från Flisdjupet och ibland ända in till Fyrudden. Säsfjärden och området söder om Bondekrok är däremot stabila.

I Håsköströmmen är det svagt.

85/86: ?
86/87: Kring Kättilö/Fångö före 27 januari
87/88: ?
88/89: ?
89/90: ?
90/91: ?
91/92: ?
92/93: ?
93/94: Till Harstena ca. 18 februari
94/95: ?
95/96: Till Harstena ca. 28 december, till Häradskär ca. 7 februari

Sevärdheter

Hela norra delen av Väggö är naturreservat sedan 1975 och tillträdesförbud gäller hela året. Inom reservatet finns ett orört barrskogsområde med rikt djurliv. Flera för skärgården stora myrar finns också. Östra stranden utgörs av en markant förkastningsbrant, "väggen" som gett öns dess namn. Respektera landstigningsförbudet och njut av skogen från isen!

Gräsmarö är en vacker ö med sitt odlingslandskap omgivet av ekar. Åkrarna kantas av präktiga stengärdsgårdar.

En grupp åker farleden in mot Harstena by.

Harstena är huvudort för Gryts skärgård. Platsen är känd sedan mitten av 1500-talet då det bodde en fiskare vid namn Ragel här. Byn med sina sjöbodar och bryggor ligger i skyddad vik på huvudön. Den drevs som en oskiftad by i form av ett bykollektiv ända fram till 1960-talet. Man fiskade och bedrev jordbruk och duntäkt och delade kollektivt på skörden. Harstena är också bekant för sina "sälslag" som hölls under vår och höst på Själbådarna i ytterskärgården. I gryningen rodde karlarna ljudlöst ut till bådorna. I samlad flock gick man sedan till anfall mot sälarna med en järnskodd klubba av ek, "knop", händerna. 120 klubbade sälar under en morgon ansågs som ett gott resultat. Sälarna i Östersjön är fridlysta sedan 1974.

Så här kunde det se ut efter att en säl blivit klubbad.

Sandgärdet har praktfulla hassellundar (framförallt längs västra stranden) med synnerligen rik flora.

Vid kusten runt Daludden och på Stora Gåsön finns åtta stycken rösen från bronsåldern. Det största, Dalaröset, är femton meter i diameter och två meter högt. Detta röse har även tjänat som sjömärke. En skeppssättning finns också.

Södra halvan av Kråkmarö består av skogslöst hällmarksområde. Åkrarna på ön brukas inte längre, utan används för betning. Örtfaunan är rik.

Sandskären är uppbyggda av sand, precis som namnet antyder.

Lökskären fanns ett av Östergötlands huvudfisken på 1700-talet. Skären är består mestadels av granit och växtligheten är mycket sparsam. Livet där ute var på många sätt hårt, vädermässigt, ekonomiskt och med hård umgängeston med boende på kringliggande öar. Befolkningen var som mest 28 personer. Av bebyggelsen, som låg på Stora Lökskär vid Hamnviken mellan Stora Lökskär och Mellanlökskär, finns endast grunder kvar. Lökskärs klubb består har en dramatisk klev där utter har häckat.

Lindholmen finns urskog med lind, tall och gran.

Kättilö bodde "Olof i Kättilö" som var en betrodd man på Gustav Vasas tid och lotsade båtar till Kalmar. På ön finns ett vackert odlingslandskap med ekhagar och stengärdsgårdar. Kättilö by (ej synbart från sjön) är vacker. Vid Barösund finns ett nyrenoverat tullhus från 1780 (byggnadsminnesmärke) samt några äldre timrade bostadshus. Det nuvarande tullhuset ersatte ett tidigare från 1637 då "Stora Sjötullen" flyttades ut hit från Norrköping. Barösund har varit det viktigaste inloppet från havet till Östergötlands skärgård åtminstone från 1200-talet och framåt. Man seglade via Häradskär och in genom Barösund. 1992 fann man rester av en hamnanläggning på Kättilö vid den andra viken norr om Barösund (Gloviken). I första viken norr om Barösund (Tullviken) finns hus som ägts av Björn Borg.

"Tyst ligger koppargruvan ett minne från flydda dar
vinden så sakta susar i aplar som ännu finns kvar
väldiga slagghögar vittnar om vad arbetets söner här gjort
för en ringa penning de sleto ont i bergdamm, krutgas och lort."


(Alsing Svensson. Ur dikten "Fångö gruva").

Gruvholmen på östra delen av Fångö har haft koppargruva. Brytningen startade 1821 och lades ner 1874 då saltvatten bröt in i orterna. Under denna tid var Fångö ett framgångsrikt gruvsamhälle och malmen skeppades bl a till Tyskland. Idag består området av ett sterilt månlandskap med varphögar. På Fångö finns även en välbevarad äldre bebyggelse.

Gubbö reser sig högt över omgivningen. På toppen finns Gubbö kupa, ett kummel, och man har fenomenal utsikt. Kupan byggdes 1826 av lotsarna vid Barösund som ersättning för den vårdkase som 1813 av våda blivit uppbränd i samband med fångöbornas svedjande på ön.

Häradskär är känd som fiskeplats sedan tidig medeltid. Att fisket här var rikt var allom känt. Från 1650-talet och framåt fanns det bofasta fiskare på ön. De bofasta blev också tidigt engagerade i lotsning. Fyren på Stångholmen är från 1863 efter ritning av Nils Gustav von Heidenstam. Det är den näst äldsta fyren av järn i Sverige. Eftersom Häradskär har så strategisk placering har någon form av sjömärke har funnit här sedan medeltiden. 1888 - 1935 fanns en folkskola på Häradskär. Vid hamnen finns äldre bebyggelse. Lotsbyggnaden står upp på en bergknalle. Öster om lotsbyggnaderna finns en kompassros inristad i berget.

(Version 2.0)