Skridskosäsongen 1993/1994
"Neonblå isberg vid Lemunda"


Säsongen blev egentligen inte så så bra som vanligt. Vi kunde inte ordna turer varje helg, något som vi brukar kunna och det blev endast cirka 40 ledarledda turer. Det var kraftiga heltäckande snöfall under några perioder som omöjliggjorde åkning i hela länet. Men Vättern och skärgården lade sig och då var det fullt pådrag minsann. De som kunde vara ute och åka då fick uppleva minnesvärda turer.

Sen start

Säsongen började sent igen. Vi kom inte igång förrän strax före jul. Välkommenturerna gick på Stora Rengen och blev mycket lyckade. De samlade totalt 46 åksugna medlemmar och nya blivande dito. Det var härligt att vara igång igen, tyckte många. Sedan följde ett uppehåll över jul och nyår på grund av en mycket mild period som avslutades med kraftigt snöfall.

Januari

Åländern, Ämmern och Göta kanal stod på programmet igen när det gick att åka igen den 9/1. Snön hade stöpt igenom och fryst på Ämmern medan kanalen hade nyis som underlag. Stens turer på kanalen dokumenterades rikligt av STFs fotograf, så räkna med att vi kommer att synas i STFs årsbok som har temat Kanaler.

Drögendagen

Den 16/1 var en stor långfärdsdag. Grupp 5 och 3 åkte Drögen runt i bukter och finter. Vi räknade till 54 personer som tillsammans rastade i soligt lä högt på en ö i Drögen. Nu kände alla att livet var värt att leva. En härlig syn samma dag var också grupp 6:s start från Viggebybadet i Järnlunden, då 33 stora och små myllrade iväg under Ulfs och Gunillas ledning. Ett direktcitat ur en turrapport från drögendagen: "Grupp 3 är en väldigt trevlig grupp att leda. De tiger och lider! Vana utflyktsmänniskor med lite tävlingsinstinkt och seghet att hålla ut."

Busstur

I väntan på de stora händelserna som vi hoppades på så ägnade vi oss nu under ett par, tre veckor från slutet av januari åt nära, medelstora och större sjöar. Underlaget var tyvärr stöpis av varierande kvalitet. Vi åkte där det gick att åka och det krävdes en aktiv israpportör för att hitta de få isarna. Urban och Per ledde på Åländern och Ulf på Vindommen, där de såg kungsörnar. Vår första busstur gick till Regnaren, Hunn och Tisnaren och gav mersmak (se separat artikel). Södra Åsunden var åkbar den 29/1 men bara i nordöstra delarna. Chansturerna till Sommen gjorde vi för att det var det enda åkbara i länet den 5/2. Vi lärde oss då att inte dra iväg med grupp 5 så långt under osäkra förhållanden. Deras tur var ingen höjdare, men Daniel kämpade väl.

Vättern

Medan Birgitta åkte introduktion med 6:or på Tinnerbäcksbadet och Johan och Anders plurrade vid Vårdnäs så lade sig norra Vättern i smyg natten till den 13/2. Jag var själv av en händelse bland de första på isen samma dag och kunde blåsa i larmtrumpeterna: Vättern ligger!!!

Nu inleddes en aktiv period. Första turen redan på måndagen gick över glasklar is med underbar bottenkontakt runt Röcknen över till Västergötland upp mot norra skärgården och tillbaka. Flera mittiveckanturer gick längs nordöstra stranden mellan Varamon och Medevi. Isen var snöfri och sagolik och de som jobbade under vardagarna bet på naglarna och hoppades på uppehållsväder till lördagen. Då hade det fallit ett mycket tunt snölager som tog bort lite av orreforskänslan, men det gjorde inte så mycket för den 19/2 blev LLKs största dag någonsin!

Rekord

Alla var rejält förvarnade om det unika läget. Dessutom hade skärgården lagt sig, så lördagen den 19 februari var 65 medlemmar med på turer på Vättern medan 18 åkte i Gryts skärgård. Grupp 3 fikade ute vid Fjuks neonblå isvallar medan 3:an i Gryt fikade på byberget i Harstena. Även på söndagen ordnade vi utfärder i väster och i öster. Krister gled 55 km med kvinnlig majoritet från Hargebaden till Omberg, Bengt rundade Röcknen och Johan hade 33 medlemmar med sig i snöfall och hård NO vind i Gryt. OJ, vilken skridskovecka!

Mera snö

Sedan föll det rejält med snö på Vättern och det dröjde tre veckor innan vi kunde ordna tur där igen. Under tiden hade ledarna smitit iväg på en mycket lyckad ledartur vilket är tradition  till skärgården runt Arholma norr om Norrtälje.

Vallar vid Lemunda

Den 12/3 fick deltagarna uppleva mycket varierande isförhållanden, som mestadels var goda, samt ett naturfenomen av ovanligt slag. Vätterns ispress hade satt igång och pressat upp 5 meter höga vallar av is som sönderbrutna till kaffepaketstora bitar skimrade i den typiska färg som is i rena sjöar får neonblått. En kilometer av stranden söder om Lemunda hade dessa vallar och vandringen runt dem och skridskoåkningen nära dem gav en arktisk känsla. Oförglömligt!

Värdig avslutning

Säsongen avslutades med att Roxen smälte bort sin stöpis och blottade gammal, stenhård kärnis  i mitten av mars! Michael ledde en midnattstur under fullmåne och festivalfyrverkeri över stan. Frugan, Annette, tog över i gryningen och ledde en tur medan solen gick upp. Vi som spände av oss skridskorna i morgonsolen kände att säsongen var slut. Lärkan hade hörts länge och måsarna skriade f'örväntansfullt.

LLK kan vara nöjd med säsongen. Vi ordnade så många turer man kunde med hänsyn till åkmöjligheterna. Vättern och skärgården gav toppenturer och det fanns flera höjdpunkter även bland utfärderna till våra "vanliga" sjöar.

Mats Persson