Islexikon


Ett försök att samla de benämningar av olika istyper som förekommer. Fler förslag eller alternativa betydelser emottages tacksamt. Källor: Isboken, Råd & Rön, LLK årsskrift 1994.

Ännu mer ord återfinns på www.sssk.se/ordbok 

Apelsinskaleis
Yta liknande apelsinskal.
Avssaltad is
Havssis där saltet trängt ur isen pga kyla.
Bastrummeis
Is som hänger på på stenar eller strandkanten. Luften under den ger den ett ihåligt ljud.
Bottenis
Vilket är is på ytor (bottnen) under vattenytan. Detta är ett välkänt fenomen på både naturliga och artificiella undervattensstrukturer.
Fräthål
Hål som bildats av att varmt vatten smält isen underifrån. Vanlig under snödrivor
Glanskis
Blank hård och jämn isyta. Den is alla långfärdsskrinnare söker.
Glasis
Överis med luft mellan lagren.
Knäckebrödsis
Yta liknande knäckebröd.
Kravis
Havsis som frusit till under inverkan av vågor. Ojämn och inte njutbar.
Kärnis
Is som frusit till på istäckets undersida. Den är genomskinlig och ser därför mörk ut.
Mesostis
Ytmjuk snö-, stöp- eller saltis. Tungåkt.
Pedagogisk is
Såvitt jag vet myntat av Mikael Präckel i Västerås. Tunn is som kräver stor uppmärksamhet, vana och försiktighet.
Pipig is
Isens sista stadie innan den smälter. Består av långa stående iskristaller med vatten emellan.
Råk
Spricka där isen glidit isär. Kommer av rak, räcka.
Skjutis
Is som pressats över annan is eller upp på land
Skravelis
En lindrig form av vrakis.
Slukhål
Sprickor och hål som växt till när vatten runnit ner genom dem.
Snöis
Is frusen under snöfall eller tillfruset snöstöp. Innehåller millimeterstora oordnade iskristaller och inneslutna luftblåsor, vilket gör den vit eller gråaktig. Den har sämre bärighet än kärnis och mjuknar snabbare vid tö eller dagsmeja och blir då mesostis. Tillväxten är långsammare än kärnisen på grund av luftblåsornas isolerande förmåga.
Strandbräcka
Sönderbruten is vid strand. Uppkommer genom vattenståndsändringar eller sving.
Stöp
En sammanfattande benämning på vattendränkt snö (snöstöp och snöblandat vatten, vattensnö). Gråaktig färg.
Stöpis
Bildas då stöp fryser till. Starkt vattenhaltigt stöp ger hård och ganska klar stöpis. Lös stöpis kallas ofta snöis.
Svallis
Iskant (mot öppet vatten) som överspolats med vatten. Ofta åkbar när all annan is är täckt av snö.
Sving
Våg som fortplantar sig in i isen
Tallriksis
Tunn is som brutits upp i små flak, växer till i tjocklek medan vågor hindrar den att frysa ihop.
Tvåskridskois
Myntat av Mats Johansson. Is som man måste stå med båda skridskorna på, bredbent och staka sig fram - annars håller den inte!
Tvångsfrusen is
Is som frusit vid stark kyla utan att hela sjön varit nerkyld. Går snabbt upp vid mildare väderlek.
Uppsaltning
Havsis där saltet trängt upp till ytan pga blidväder.
Vertikalis
En extrem form av vrakis.
Vindbrunn
Område som inte frusit till pga vinden.
Vrakis
Sönderbruten, ihopblåst och sedan ihopfrusen is. Vanligt i skärgården ofta i begränsade band.
Vråk
Veck i isen på grund av strömmar eller temperaturförändringar.
Våris
Porös is med dålig bärighet, påverkas snabbt av solen.
Överis
Is med vatten under till nästa islager. Riskfylld att åka på, när överisen brister leder det ofta till fall.